Igår under tvättstugetiden passade jag på att greja lite i förrådet. Jag visste att jag har en hel stor låda full med virkbeskrivningar och var rätt så säker på att där också borde finnas en viss påbörjad duk och den ville jag ha tag på, eller mönstret åtminstone.Jo, där fanns en massa pärmar och böcker med virkbeskrivningar, och duken jag letade efter också. Påbörjad? Ja, minst sagt, det fattas ju bara två rutor! Ja eller så kan man fortsätta i evigheter, det är ju fördelen med rutor :-)
Och det var ju inte den enda direkt… Jag hittade massor med nästan färdiga dukar, flera meter av olika spetsar, mm, mm. Allt satt fast i varsin rulle virktråd (en i vardera ände på den stora duken...). Det enda som behövs är att virka några rader till, fästa lite trådar och pressa lite och…Ja det var väl det som var frågan, vad skulle jag ha allt till??? Den runda duken är helt klar, bara att fästa tråden! Jag virkade nog bara allt jag tyckte var fint helt enkelt. Jag hade alltid en virkning i väskan, framför allt i högstadiet och gymnasiet. Jag var tant fram tills jag fyllde 25 :-) sen mattades det av och och dog ut och allt hamnade i förrådet.
Förra helgen var jag hemma hos vännen I och hon hade ett antal av mina gamla dukar framme! Och de var faktiskt färdiga ;-) När jag sa att jag skulle börja virka igen så sken hon upp och pekade menande på sina fönsterbrädor...
P.S. Mina fönster är fortfarande rena! D.S.
2 kommentarer:
Åh, så ambitiöst! Jag var iofs något av en liten tant och höll på med diverse virkningar och stickningar i mina ungdomsdagar, ivrigt påhejad av min mormor, men så här avancerade verk fick jag aldrig ihop. Jag och läsa virkbeskrivningar gick aldrig riktigt ihop. Jag snöade väl in på tygbanan istället. Men nu funderar jag på att sätta igång att virka en kudde. Inget märkvärdigt, bara stolpar rätt igenom, när jag hittar rätt garn.
Ja, jag tänkte en hel del på det när jag och planschen och cykeln stretade hemåt, undras hur det här ser ut egentligen?!?! Synd att ingen hjälpsam stannade och erbjöd mig skjuts. Men är man obotligt envis så är man.
Nu har jag svarat på din utmaning!
Jaså. Så du klarade dig ifrån den sk virkdjävulen som så lätt får fäste när man väl börjat att virka! ;D Nu är utmaningen antagen. Gör dig redo för mögel!! Jag skulle behöva ringa det där programmet på trean... Ja, du får kika in å kolla så ser du vad jag menar!
Kram
Skicka en kommentar