söndag 4 november 2012

Ett knut-trick, frivoliteter med splittringar

Ett litet steg för mänskligheten men ett STORT steg för Monika :) Jag har gjort splittringar! Och det var inte alls så svårt som jag trodde.

Vi pratar alltså frivoliteter, och splittringar, som ska läsas splitt-ringar, är nåt man gör när man inte kan komma vidare utan en sån... Glasklart, eller hur ;) Alltså, tänk så här, om ni ritar en ring så börjar och slutar den ju på samma ställe. Man kan alltså rita t.ex en blomma utan att lyfta pennan, men inte en lång kedja. Jämfört med frivoliteter kan man säga att man skulle behöva klippa av och fästa tråden för varje ring.

Det är då man tar till de magiska splittringarna :) Första halvan av ringen på vanligt sätt och andra halvan med en annan skyttel/tråd, och bakvända knutar. Och för att jag skulle se vad jag gjorde så här allra första gången så tog jag för säkerhets skull två olika färger på garnet.

Frivoliteter, mina första splittringar

En annan sak som jag knåpat ihop är "den här". Välj själv vad det ska föreställa :) Ja alltså, det är en spets och jag hade tänkt göra två för att sy fast på manschetterna på en blus. Men... det blev lite klurigt, sladdrigt, innan andra halvan/långsidan när allt fogades ihop så jag gjorde den kortare än tänkt, bara för att få avsluta, och det blir definitivt inte en till. Den här rackarn får bli bokmärke istället för att pryda nån blus.

Frivolitetsspets

Och här, mitt favoritmönster för närvarande, shamrock. Två stycken blå här och flera ska det bli, i olika färger.

Frivolitetsruta, shamrock

2 kommentarer:

Ann-Sofie sa...

Men vad snyggt. hur lärde du dig det? En bok eller någon bra internet-site eller vad. Skriv är du snäll!

Jill i Fyra Rum och Kök sa...

Så snyggt, så duktig du är. Jag fattar verkligen inte alls hur man får till sånt.

Ha det fint!