Virka pulsvärmare gav funderare om husdjur

Kattungar är ju små söta, mjuka goa djur, en sån skulle man ha har jag tänkt nån gång. En kattunge som är kattunge för evigt liksom :) Men nu har jag kommit på lite andra tankar.

Jag hade lite kvar av garnet som jag stickade fiskarvantarna av och jag har virkat lite av det nu och det är så mjuuuukt! Jag vill liksom att det aldrig ska ta slut. Detta underbara garn är ullgarn från alpacka och jag har därmed nu insett att om jag, rent hypotetiskt, skulle skaffa mig ett husdjur så skulle det ju inte bli en kattunge utan... en alpacka så klart! Det måste ju vara världens allra mjukaste och gosigaste djur ;) när garnet blir så underbart :))

Jag bestämde mig för att virka ett par pulsvärmare av resterna, korta sådana eftersom det inte fanns mycket garn kvar. Jag testade mig fram lite hur jag skulle göra, och då fick jag också garnet att räcka extra länge, genom att testa och repa upp, testa igen och repa upp :)

"Resårvirkning" fick jag tips om på Syfestivalen och det tyckte jag skulle vara passande här. Resårvirkning är fasta maskor med nertag i bakre masbågen, och virkat på den här ledden liksom, till en lagom längd/omkrets. Picotkanten virkade jag till efteråt.

Jag hade fortfarande lite garn kvar och då virkade jag också en blomma till varje.

Åååh, mina pulsisar är så mjuka! Nu måste jag gå till en zoo-affär och kolla om de har nån alpacka, undrar om de kan trivas i en etta i stan? ;)