Påklädd skrivare

Skrivaren bor under en fåtölj, där den har, hmmm, en och annan dammråtta som husdjur ;) Så jag kom fram till att den behövde en liten kofta :) som skydd.

Under en fåtölj är väl också ett bra ställe att använda det här tyget, kan inte fatta att jag haft det här dystra mönstret på min stora tygtavla tidigare. Och tyckt att det såg bra ut dessutom :)

Sytt dörrstopp

Jag blir så glad när jag hittar en anledning att sy eller pyssla nåt som jag varit sugen på länge. Dörrstopp är en sån sak, efter mönster i en tidning som jag köpte på Syfestivalen förra året. Äntligen har jag identifierat en Behövande, som fick dörrstoppen i födelsedagspresent.

Den ska fyllas med sand och enligt beskrivningen så ska man fylla den och sen sy ihop. Dumt tyckte jag, man kan ju vilja tvätta den, så jag sydde ett blixtlås i botten. Jag tycker att det borde vara bättre att ha sanden i en plastpåse som man stoppar i, så slipper man blöt sand, och kan som sagt tvätta fodralet när man känner för det.

Här står dörrstoppen på plats, fyll med... bubbelplast :) Ja jag har liksom inte tillgång till sand (kan ju knappast norpa i nån park eller på nån lekplats här i stan...) och jag ville inte riskera att åka fast för övervikt på bussen ;) Jag överlät helt enkelt till mottagaren, som jag visste har god tillgång till sand, att själv fixa den detaljen.

3x90+66, blir... en söm! :) Lite lek med vingnål

Jag säger bara, värd att vänta på. Jag fick fråga några gånger i Symaskinsaffären innan jag fick tag på den, vingnålen. Idén hittade jag i ett gammalt tidningsklipp från 1998! som jag fick syn på när jag letade i mina skåp och lådor efter nåt virkmönster.

Här en liten jämförelse med en vanlig 70-nål, då kanske ni börjar förstå. Vingnålen skapar magi.

Och jag säger bara, håll händerna borta! Det här monstret vill ni inte råka sy er i fingret med...

Jag har haft nålen ett tag men bara sytt lite testlappar för att prova ut vilka sömmar som lämpar sig att använda, men nu har jag sytt mitt första riktiga projekt. En liten grej bara.

Förutom stygnval så är tyget också viktigt, ju glesare desto större effekt tror jag. Jag har sytt i vanlig lakansväv nu men nästa steg blir att testa med linne, och kanske nån kontrasterande färg på tråden.

Här på min testlapp kan ni se svaret på ekvationen 90 90 90 66 :) en stygnkombination som jag programmerat in. Längst till höger brevid '85', som är korsstygn, har jag som liten jämförelse sytt 85:an med vanligt nål, lite skillnad va :)

Jag har klippt av de sista resterna av en risig "garderobsblomma" och satt dem i vatten för att de ska rota sig. Ja, det funkar faktiskt utmärkt och om man vill så kan grenarna stå i vatten flera månader, tills man orkar ta tag i det och sätta igång och plantera... Men som säger sig självt så kan jag ju inte ha skruttburken stående så här i flera månader.

Projektet som jag sydde nu är ett "rör" för att kamouflera den fula "vasen", som alltså är en skruttig glasburk, som jag inte ens orkat rengöra efter senaste rotningsprojektet...

För att slippa se eländet, eller för att burken ska förstå vilket viktigt jobb den gör :) så har "vasen" nu alltså fått lite kläder.

Sytt ett till förkläde, som inte ska vara fint :)

Mitt gamla (köpta) förkläde var ju vansinnigt fult så jag sydde ett nytt i somras, men det känns lite för fint för att användas... Nu menar jag alltså inte att jag sytt världens finaste förkläde :) och den rätta termen kanske är "opraktiskt". För ja, jag sydde ju ett vitt förkläde.

Jag visste ju redan när jag sydde förklädet att jag nog inte skulle kunna använda det när det som mest behövs, som t.ex när man tillagar något med krossade tomater, som har en viss förmåga att skvätta omkring i köket... Men det såg ju så fint ut på bilden i mönstret, så jag ville så gärna :) Och jag kan ju ha på mig det t.ex när jag bakar, inte för att behövs direkt utan mest för att faktiskt använda det :)

När det gamla urfula förklädet förvandlats till dammtrasor så föddes alltså behovet att ett förkläde som jag faktiskt kan använda :) Och vad passar då bättre än ett i typ tusen färger så att vad jag än lagar för mat eller vad jag än bakar, så kommer eventuella fläckar liksom bara försvinna in i det allmänna virrvarret av olika mönster!

Det vita förklädet har ju massa detaljer som grön kant runt om, löstagbar "hand wiper" på framsidan och d-ringar för att reglera bandet runt nacken. Alltså massa jobbiga detaljer att sy :) så med det nya förklädet hoppade jag över allt sånt.

Förkläde nummer två har istället en kanal på baksidan av ärmhålorna (eller vad man nu kallar det) och genom kanalen ett långt band som går runt nacken och är knytband i midjan.

Och att trä bandet genom kanalen gick som en dans med det härliga verktyget loop turner. Det är väl i första hand tänkt just för "turn", dvs vända nåt smalt och knepigt, men funkar som sagt även utmärkt till att dra igenom band, resår etc, så länge som kanalen ryms på pinnen.

Vad jag har förstått så ska man haka i den lilla kroken i tyget som man vända eller bandet som man ska dra, men jag har ibland råkat ut för att kroken tappar taget, framför allt om man gör en liten paus när man håller på och drar. Och man får börja om från början :( För att motverka det så brukar jag fästa en liten säkerhetsnål i det som jag ska vända eller dra igenom, och greppa i den istället, och då funkar det klockrent att dra. Och om jag ändå skulle tappa greppet så tror jag faktiskt att det skulle kunna gå att få till ett nytt grepp och inte behöva börja om från början.

Haft lite roligt igen, sytt ett örngott till :)

Livet går väl ut på att ha roligt? Och vad gör man för att uppnå det? Jo man syr ett örngott till, så klart :) För det är ju helt enkelt nåt man gör bara för att det är kul, det vet väl alla :)

Ja jag var ju liksom tvungen att sy ett till så att jag kunde göra det på det "riktiga" sättet, alltså med "örngottssömmen". Själva metoden med örngottssömmen går ut på att man syr först aviga mot aviga med smal sömsmån och sen räta mot räta och "kapslar in" den första sidsömmen. Och det blev turkost igen :) trots att jag fortfarande inte har något matchande påslakan.

Det här inlägget handlar mest om en variant på att sy inviket, mått och mer detaljer finns i det förra örngottsinlägget. En liten skillnad här bara, 1,5 cm sömsmån på långsidorna istället för 1 cm.

Först ska jag visa hur jag inte gjorde, det som hade varit det enklaste, snabbaste, och kanske mest normala sättet...? Enklast hade varit att lägga inviket på plats, alltså vika aviga mot aviga på framstycket, och sen lägga på bakstycket aviga mot aviga och sy sidsömmarna.

Då hade det blivit så här efter att ha vänt räta mot räta och sytt andra varvet på sidsömmarna, och så hade allt varit klart! Så gjorde jag alltså inte... för jag nålade först för att fejka hur det skulle bli och insåg att sömmen skulle bli synlig. Snyggt inkapslad sidsöm, men synlig. Så ville jag inte ha det.

Kollade igenom alla mina köpta örngott och insåg att samtliga var sydda som mitt första, räta mot räta, med overlocksöm. Kan ingen göra nånting ordentligt nu för tiden?! ;) Funderade på om jag skulle gå ner i förrådet och gräva fram örngottet som jag sydde i slöjden "för några år sen" :) Men när jag för mitt inre framkallade en bild av det, turkosa! örngottet så insåg jag att det var meningslöst för jag mindes plötsligt glasklart att det ju hade knytband och inte alls något invik.

Då var det dags att hitta på en lösning. Kanske det är vanligt att dölja sömmen som jag ville göra så kanske det finns ett "facit" på hur man gör? Ingen aning så jag improviserade lite.

Jag la fram och bak aviga mot aviga men istället för att lägga inviket på plats så lät jag det sticka upp, och sydde första sidsömmarna.

Jag overlockade kanterna på det blivande inviket, vände örngottet räta mot räta och sydde andra varvet på sidsömmarna.

Sen vek jag ner inviket mot avigsidan, vek in den overlockade kanten och la kanten på inviket ett par mm utanför sidsömmen.

Sydde sedan från rätsidan mitt i sidsömmen.

Och så här blev det på insidan. Javisst, det ska vara "ojämnt" :) för jag vill ha rejält invik men lagom proportioner mellan färgerna på utsidan.

Och här kan man då jämföra Ettan (överst) med overlockad sidsöm och Tvåan med sin örngottsöm. Ganska lika va :)

Ettan underst och Tvåan överst här. Lite pyssel var det ju att sy inviket men det blev precis som jag ville. Fast man ser ju inte direkt nåt av insidan så till vilken nytta, egentligen...? För att det var roligt! :)

Men som sagt, passande lakan återstår så örngotten får bo i garderoben ett tag. Fast jag har ju en hel del kvar av de här tygerna så jag ska fundera på en lösning. Lakansfixande kanske också kan vara roligt :)

Bara för att det är roligt :) sytt ett örngott

Surfade runt bland bloggar och råkade hamna i ett par som visade jättefina örngott och vips så hade jag bestämt mig, jag måste också sy örngott!

Behöver jag några? Nej. Har jag plats för några fler i garderoben? Neeeej. Men det verkade så roligt bara!

Har jag några turkosa lakan? Nix pix. Vilken färg på tyg köpte jag till mina tänkta örngott? Jajamensan, turkost. Ratade jag alla rosa tyger och tänkte "nej nåt i rosa har jag inte"? Japp det gjorde jag. Finns det rosa inslag i mitt påslakan? Ja utan tvekan.

Så nu får jag ta och kolla igenom mina lakan och se om jag har nåt som det här örngottet kan passa till. Eller fixa till så att det passar :)

Började med att sy ihop ljus och mörk del för fram- och bakstyckena. Overlockade kanten, så klart :) pressade upp och sydde stickning på rätsidan.

Bakstyckets ljusa del sydde jag i dubbelt tyg, för att man ska slippa se avigsidan av tyget. Insidan av örngottet kan ju synas lite ibland.

Framstyckets ljusa bit är extra lång istället, den ska ju bli invik också. Kanten har jag vikt en cm och sen en till och sytt en fåll.

Sen har jag lagt fram och bakstycke räta mot räta och "förlängningen" av framstycket viker man över bakstycket och syr ihop kanterna. Jadå, det blir rätt sen i slutänden :)

Och ja, ni läste rätt. Jag la fram och bak räta mot räta, jag sydde med andra ord inte nån "inkapslad" örngottssöm här, den som jag kört på mina tygkassar. För jag ville ju köra overlock! :) Men på nästa örngott då ska jag göra på det Rätta sättet, som jag lärde mig en gång i tiden på syslöjden i högstadiet (alltså först aviga mot aviga sen räta mot räta). Nästa örngott? Jamenvisst, flera örngott ska det bli! :)

Och så var det gejen med att fästa trådar på overlocksömmar, då är garnnålen väldans bra att ha.

Och titta minsann, det blev ett örngott till slut av alla tyglager :) Med rejält invik.

Tygmåtten:

• Fram- och bakstycke mörka delen, längd 92 cm som viks på mitten (= 45 + 45 och 1 cm sömsmån till vardera sidan), bredd 52 cm (= 50 + 1 cm sömsmån på vardera sida)
• Bakstyckets ljusa del 32 cm som viks på mitten (= 15 till insida och 15 till utsida och 1 cm sömsmån till vardera) och 52 bred
• Framstyckets ljusa del 36 cm (= 15 till utsida + 1 cm sömsmån och 18 till insidan/inviket + 2 cm fåll) och 52 bred

Färdigt mått 60 x 50.

Från russinburk till ljuspåsar, kedjereaktionspresent

Vännen I fyllde år och i present önskade hon sig... en russinburk. "En likadan som den förra", alltså med samma servett på. Ok tänker ni, kul tjej, hon ger sina kompisar gammalt skräp i present.

Men nej, det var ju I som tänkte fel. Ja, hon fick en burk när hon fyllde år förra året, men den var ju liksom presentomslaget, inte presenten. Då fick jag alltså fixa till en ny burk nu, och behövde sen nåt att stoppa i den.

Jag bestämde mig för ett par värmeljus och en tändsticksask.

Jag grävde lite bland virkbeskrivningarna och hittade mönster till en blomma (som var en del av en större duk). Limmade på lite notpapper på båda sidor av en tändsticksask, sen på med ett band, ett par tygbitar och så blomman. Som jag virkat alltså, inte virkbeskrivningen ;)

Ljus och tändstickor, aaaningen fjuttigt :) Så jag slog in ett knöligt paket också.

Som innehöll mer skräp :) Två gamla lingonsyltburkar som fått lite servett på locken. Perfekt, då kan vännen I ha värmeljusen i glasburkarna. Eller använda burkarna som just burkar, eftersom hon t.om fick locken med. För jag är ju en sån snäll kompis :)

Fast burkar blir väl inte ljusburkar på riktigt om de inte piffas på nåt sätt :) och nu när vi går mot lite kallare tider så kunde ju burkarna få varsitt täcke :) Ja alltså ett par ljuspåsar, såna som jag sydde för några år sen.

Så då blev det alltså en kedjereaktion. En beställd russinburk resulterade i en tändsticksask som utökades med två lingonsyltburkar och sen två ljuspåsar. Nääääääe :)

Sanningen: Jag hade för länge sen fixat burkar och sytt två ljuspåsar, och fick virka ny spets för jag gjorde av med all bred spets förra gången jag sydde ljuspåsar. Sen, dagen innan jag skulle på kalaset frågade jag I vad hon önskade sig (fast presenten alltså redan var klar, ingen återvändo) och fick svaret "en sån där burk". Hjälp, det hade hon ju sagt tidigare och det hade jag glömt bort! Jag vet inte om hon hörde hur jag under telefonsamtalet klättrade upp på stegpallen till högsta skåpet i köket, tog ner en russinburk från mitt Lager och började plocka fram servett och lim. Fixade burken efter samtalet och sen febril tankeverksamhet för att komma på vad jag skulle stoppa i burken. Bestämde mig att det måste bli en tändsticksask och den måste ha en virkad blomma på sig. Panik, hitta lämplig virkbeskrivning! Men det löste sig till slut som sagt.

Piffig i köket :)

Då var det klart, det som skulle sys av det vita tyget. Tyget som var mitt (erkänner) svepskäl för att få gå in i Tyghimlen. Ett förkläde skulle det bli.

Jag var så less på mitt gamla trista förkläde och så såg jag ett fint i en tidning jag köpt, mönstret kommer tydligen från en bok som heter The Liberty Book of Home Sewing. Det fanns en liten skiss att förstora upp och en steg för steg-beskrivning hur man skulle sy. Men allt gick liksom inte ihop.

Alla bitar var raka enligt tillklippningen, men knytbanden skulle uppenbarligen ha en spets för man skulle sy längs diagonalen... så jag spetsade till. Sen var måtten för knytbanden alldeles för korta för att de skulle gå att knyta på framsidan så jag förlängde lite.

Sen fattade jag först inte riktigt vad som menades med "hand wiper" men det var ju lysande insåg jag sen när jag (tror i alla fall) jag fattade vad det var. Det skulle alltså vara en tyglapp på framsidan, men den är inte fastsydd utan fäst med kardborre. Så det är alltså den man ska torka av sina kladdiga händer på :) och sen kan man slänga bara den lilla trasan i tvätten. Kan alltså vara läge att sy ett par extra?

Så här blev i alla fall min variant.

Det stora mysteriet var dock en ficka. Den fanns som skiss men inte i tillklippningen eller beskrivningen... Efter en del funderande så bestämde jag mig ändå för att sy fast den, men lite hemligt bakom hand wipern! :) Eftersom man lätt kan tro att den stora fyrkanten är en ficka, då är det kanske säkrast att den nästan är det :)

Fast ett vitt förkläde kanske inte är det mest praktiska... Jag är ju inte helt säker på att man t.ex kan dressera en tomatsås så att den bara stänker på hand wipern när den kokar ;) Nä jag får nog sy ett förkläde till, som tål att kladdas på ordentligt, och ha det här bara till bakning.

Nya kläder, på brandfilten

Inspirerad av tidigare inlägg hos Petra/Popetotrora och Tidsmästarinnan så har nu min brandfilt fått nya kläder.

Brandfilten har tidigare hängt på en krok på hatthyllan i hallen och då kunde den få ha sitt käcka röda fodral eftersom den var dold av diverse jackor.

Ja dold betyder ju som ni förstår också något oåtkomlig... så den skulle få flytta in i köket där den skulle bli lättare åtkomlig. Jag tänkte också säga, kanske ett ställe där den mer troligt kan komma att behövas, men tanken är ju att den inte ska behöva användas, eller hur? :)

Hur som helst, röd kunde den inte vara i köket, av flera skäl. Den ska visserligen hänga på en krok bakom en dörr, men från matplatsen är den delvis synlig, och jag vill inte riskera att den röda färgen ska klibba av sig på dörren! Sånt kan säkert hända med åren, ja för den ska väl som sagt bara hänga där, och inte behöva användas :)

Jag ritade av fodralet fast något större så att det är lätt att trä på, och sydde i samma lite spetsiga form och hål vid öljetten så att det fortfarande gåt att hänga upp filten.

Broderi på tyska, flower power-högtalare

Jag måste gå en kurs i tyska. Nu har jag köpt två oooemotståndliga tyska tidningar om lappteknik, och jag förstår knappt ett ord :) Nix pix, Google translate är inte till nån större hjälp... den ger rätt så fantasifulla och kryptiska översättningar... Den ena tidningen handlar om att sy väskor, förstod jag av bilderna ;) och när jag försöker översätta så föreslår Google gång på gång ord som marken och jorden, för ett ord som mer troligt är botten. Och vad sägs om det här:

• "I de tomma massorna" - Översättning av "In den Zuschnittmassen". Om nån vet vad det betyder så... Hjälp! Enda delen av mönstret till en kasse där sömsmån ingår i mönstret, och jag har ingen aning om var! Jo, i de tomma massorna :)
• "Övre kanten på fickan och transportföretaget strejk" (des oberen Taschenrandes und der Träger), en av mina favoriter bland översättningarna :)

Den andra tidningen innehåller lite blandat och det jag framför allt föll för var några olika broderier. Jag förstår inte tyska som sagt, men jag förstår ju att det här är en katt :) och nån sorts kudde.

Men i svensk tappning :) blev det nåt annat, något fyrkantigt. Och jag skippade fjärilen, och hjärtana som såg ut att var applikation fick lite kontursöm bara. Sen är ju frågan, skulle man sy med hela garnet eller bara någon eller några trådar? Jag fläskade på och tog hela.

Jag uppfann också ett eget stygn! :) "Myrstegen" (heter efterstygn eller nåt sånt tror jag) som jag sydde kontur med på hjärtana blev på baksidan ungefär som stjälkstygn och när jag fäste tråden så sydde jag runt stygnen och det blev som en rulle liksom. Det tycket jag såg kul ut och gjorde sen på framsidan istället, på det rosa hjärtat. Säg hej till Rullestygnet :) mitt alldeles egna broderistygn.

(Om någon undrar över rosa "skugga" som kan anas på alla blommorna så är det markeringspennan. Överfördes med strykjärn och jag hade fått för mig att markeringen skulle försvinna sen, men det var visst en annan penna som hade den funktionen... Den här blir kvar, men det gör inget direkt. Synd bara att jag ritade så himlans noga och med så tjocka streck på överföringspappret...).

Vad är då detta? Jo det är den fula bashögtalaren som fått lite flower power! Och de små högtalarna på stativ ska också få sig någon makeover senare. Alltså, borde det inte säljas färdiga "skal" till högtalare, som till mobiler? Det finns väl mycket större skäl att piffa till saker som stör inredningen!

Framsidan blommig som sagt och baksidan är... som baksida på en högtalare helt enkelt :) Vågade inte täcka över med tyg där och den sidan står ändå mot väggen. Istället satte jag resårband, men det blev lite feltänk med att ha ett band längst ner, när jag trädde på fodralet så tog det ju stopp där nere med alla sladdarna... Jag hade ingen lust att dra ur och sätta i alla kablarna så gummibandet får ligga utanpå helt enkelt, det spelar ju absolut ingen roll.

Och tv:n är fortfarande tjock, ingen förändring sen förra inlägget :) Förut har jag önskat att den ska gå sönder så att det blir legitimt att köpa en ny, platt, fin, vit, men just nu önskar jag min tv ett evigt liv för det är inte läge för några inköp. Det lutar åt att jag ska plugga ett år nu och då väntar ett minst sagt fattigt liv... Tur man har ett välfyllt lager med tyg och pysselmaterial :) för det närmsta året är det nog enbart mat som får inhandlas.

Gamla kläder, på tygtavlan

Jill skrev i kommentar till mitt förra inlägg, "en ny grej in kan leda till förändring av en massa annat", och så rätt hon har. Här är rena dominoeffekten, allt på grund av en fåtölj :)

Turkos fåtölj och turkos gardin gjorde att jag absolut inte kunde ha kvar tygtavlan klädd i orange/ljusröda blommor och gröna blad... Det fick bli en budgetlösning på "problemet", jag plockade fram ett tyg som jag använt på tavlan förut. (Kunde inte minnas hur länge sen det var så jag var tvungen att kolla i gamla inlägg och det var ju några år sen, 2008).

Och jodå, jag har tjock-tv fortfarande :) Nästan lika gammal som fåtöljen, lampan och stativet, tillsammans ;)